I dag struntade vi i Anders Hallgren & köpte ett stryphalsband! Det var en sån dag som jag allvarligt funderade i ungefär fem minuter på att lägga ut en annons på gula sidorna.
Vi hade varit ute på promenad och i vanlig ordning blev Irma lite "trög" när vi drog norrut, för det betyder "hem", men hon följde i allafall med. I ögonvrån insåg jag helt plötsligt att hon liksom hade "flutit" över ett staket utan att jag märkt det, och hon befann sig på en vilt främmande tomt. Jag försökte lirka över henne till trottoaren, men där var det tvärstopp och när vi körde viljornas kamp ( en av ca 10 000 ggr per dag) så gjorde hon sitt "houdinitrick" och lirkade ur sig ur halsbandet, varpå jag tappade balansen när jag inte längre hade ett visst motstång och dråsade över staketet in på tomten...
Så där låg jag ett tag och kravlade i lera och blöta löv innan jag kom upp och kunde börja leta efter Irma, som hade försvunnit. Smög jag i buskarna och hoppade att inte skulle vara hemma, men med två bilar på uppfarten var ju risken minimal. Ni vet, man försöker låta "lockande" och väser " Irrrrrma , hääääärrrrr" men hon var spårlöst borta. Så ser jag en vildvuxen gubbe på cykel, men en väldigt pampig Schäfer som kommer cyklande på gatan och som tittar konstigt på mig, och naturligt så är det han som bodde i huset, för han kliver av cykeln och går in på tomten.
Irma var fortfarande puts väck, men jag viftade med kopplet och bad om ursäkt för att jag rantade runt på hans tomt & förklarade att min 8 månaders ridgback var på rymmen, vilket tack och lov fick honom att brista ut i gapskratt.
Irma blev lite intimiderad, så hon hade gömt sig i buskarna & vägrade komma fram och hälsa på Baltazar ( konstigt, hon älskar ju stora kralliga hanhundar), men den "vildvuxne gubben" visade sig vara både bekant (en av Hjo legendariska poliser) och stor hundälskare, så vi blev kvar där både länge och väl och pratade hund och när jag presenterade mig kom han t.o.m ihåg min första hund ( som har varit död i snart 30 år) som han körde hem ngra gånger när hon var på rymmen i sin ungdom & undrade varför jag gått över till Ridgeback från Boxer. Just då hade jag lite svårt att förklara det...
Så, numera är Irma medlem i Hjo:s Brukshundsklubb också - annars är hundägarna här i Hjo lite "tetiga" och hundarna får inte leka eller hälsa på varandra, vilket inte Irma fattar, hon är ju van att ränna runt och leka med alla sina kompisar.
Ha det gott, vi hörs!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Verkar som om det är full rulle hos er också.......Ginnie har bara smitit en gång hittills!!Grannens "Raffe", en liten trevlig hanhund, lockade i buskarna lite längre bort och vips försvann hon som ett skott å sen hade hon ingen lust att komma till mig för att gå hem inte.....nej, lek och bus det är LIVET det tycker Ginnie. Hur trött hon än är så finns det alltid ork över för lite bus. Fast i ärlighetens namn är hon ganska lydig mellan varven och lyder riktigt bra faktiskt för att bara vara 8 månader.
DÅ har ni tur, eller är extremt skickliga! Irma lydde som lite bebis, men de senaste månaderna har hon varet ett gräsligt tonårsmonster!!! Hoppar, välter ungar, ligger i knäet (även i bilen)´- lite svårt att köra autmatväxlat med två stadiga ridgebacktassar runt växelspaken...)rymmer & har tom börjat rangordna sig med en likagammal tik på dagis, dom leker i 30 min och sedan börjar dom slåss! När Irmas rottweilerkillar slåss om henne däremot då är hon bara intresserad! Löpt har hon gjort i veckor (eländet tar aldrig slut)& hon har tom börjat tigga vid bordet när vi är borta, det gör hon aldrig hemma!!! Hon är ett riktigt troll just nu :-)
tonårsmonster är bara förnamnet...
Hittade Grace PÅ vardagsrumsbordet idag?!
God Jul på er
Men vad är det jag läser?! Kan detta verkligen vara Lexis små tjejer som hittar på sånt bus....kanske dax att träffa mamma för lite uppfostring;)
Skicka en kommentar